Кадр выше наш. Полное медиа с Facebook запрошено — подставим его сюда, как только приедет.
👇👇👇
Herr Andersson, ni har 72 timmar. Ärligt talat… än i dag minns jag det som om det hände igår. Jag heter Erik Andersson, är 39 år och bor i Stockholm med min fru Karin och våra två barn – Oscar är 10 och Ella är 7 år. Vi flyttade hit från Malmö för elva år sedan. Då… alltså, om jag ska vara helt ärlig, hade vi nästan ingenting. Två resväskor, lite hopp – och det var ungefär allt. I Malmö var det svårt att hitta jobb. Många unga flyttade till huvudstaden – och vi gjorde samma sak. De första åren tog vi allt vi kunde få – lagerjobb, diverse slitjobb, lastning av lastbilar, budkörning… det spelade egentligen ingen roll. Det viktiga var att det fanns jobb och att vi på något sätt kunde få vardagen att gå ihop. Sedan sa vi till varandra: ”Vi stannar här. Vi ska bygga upp något eget.” Och för ungefär sex år sedan… ja, om jag ska vara ärlig, var vi nog lite galna. Vi köpte ett hus. Inget märkvärdigt – ett äldre hus i utkanten av Stockholm, i ett lugnt område. 1 900 000 kronor, ungefär 190 000 euro. Då kändes det som ett bra beslut. Bostadsmarknaden gick uppåt, alla pratade om att priserna skulle fortsätta stiga och att det var en bra investering. Banken beviljade oss ett lån och månadsbetalningen låg på ungefär 9 500 kronor. Det var tajt. Ibland riktigt tajt. Men på något sätt fick vi det att gå ihop. Jag jobbade på lagret på ett logistikföretag och senare blev jag disponent. Karin jobbar på ett bageri – hon går upp mitt i natten, börjar väldigt tidigt och är oftast hemma vid lunchtid. Ett vanligt liv. Lugnt. Inget särskilt. Men stabilt. Tills allt plötsligt började falla samman. I början av 2025 började de dra ner på mina arbetstimmar. Först bara lite. Sedan mer och mer. Efter några månader var situationen riktigt kritisk – färre arbetspass, mindre pengar. Först levde vi på våra besparingar. Fyra, kanske fem månader. Sedan var det slut. Pengarna räckte helt enkelt inte längre. Karin försökte hitta extra jobb. Hon tog de pass hon kunde få och job
